I proveniensens, unikitetens och marknadens namn döper jag dig till…

Written by Helena Helsing Mork

English version

Those were the days,  när en svensk sockerfabrik kunde heta Svenska Sockerfabriken och ett företag med inriktning på,  säg vin och sprit,  kunde heta just det.  Marknaden var begränsad och konkurrensen inte mycket att orda om.  Så var ”Naming” som erbjudande heller ingenting att bygga sin framtid på.  Nu däremot,  krävs en väl utprövad metod,  obegränsad fantasi och gärna en släng av dyslexi för att leverera ett bra namn som flyger internationellt,  fungerar i digitala sammanhang och ändå inte är upptaget.  ”Naming” har blivit hett.  Och viktigt.

 

Tänk fritt,  men uppfyll kriterierna.

Självklart hänger även namingarbetet ihop med varumärket.  Ett namn som inte tar avstamp i strategin och varumärkets personlighet jobbar i motvind.  I övrig gäller:  Verksamhetens namn bör kunna ägas, vara unikt.  Det är här dyslexin kan vara en framgångsfaktor,  då felstavade ord kan vara vad som krävs för att hitta ett ledigt namn som med lite tur också ger en hint om vad varumärket ägnar sig åt.  Andra prövar ett ”z” eller ett ”x” där ”s” och ”ex” skulle vara det naturliga.  Eller laborerar med en oväntad siffra.
Ett bra namn bör även vara lätt att komma ihåg – ibland kan den saken märkligt nog handla om att det är krångligt.
Det bör vara relevant – kanske ska det kunna rymma fler affärsområden? Då blir det genast svårare.
Och så ska det inspirera – inåt, utåt, framåt…

(Men har du inte glömt nåt,  tänker du nu.  Ska inte ett namn av sin tid också kunna bli ett verb?  Jomen visst.  Svenska Sockerfabriken har en svaghet där,  det medges.  Men att närmast tvångsmässigt skohorna in ett namn i verbform kan också kännas lite ansträngt.  Allt kan helt enkelt inte ”googlas”.  Nog sagt om det.)

 

Sänk axlarna och go crazy.

När du vet kriterierna är det dags att börja leka.  Här är allt tillåtet:  Ordböcker,  sökmotorer,  ekonomichefer och någons mamma – ja allt du ser och hör omkring dig är till hjälp i den här fasen.  Igångsättare som historik,  konkurrenter och helt andra branscher,  kan få tankarna att ta nya banor.  Någon går igång på förkortningar.  Någon annan prövar djur och blommor.  Förr eller senare försöker någon få till en akronym – det är helt i sin ordning.  Och plötsligt hör man sig själv säga ”Päron!” och drömma sig bort mot en loggo med en tagen tugga.  Förvänta dig inte spontana hurrarop,  men grundregeln är ändå att negativ kritik inte hör hemma här.  Tids nog kommer fasen när ni ska rösta,  när namnen ska checkas och testas och då kommer man ändå att upptäcka att det redan finns en verksamhet med samma namn eller att ditt favoritnamn betyder något frånstötande på franska.  (Att du själv associerar en kollegas namnförslag till en hund du inte tyckte om när du var liten,  är däremot inte relevant – mer om det senare.)

 

Tag kommandot över ditt namn.

När ni så äntligen landar i något de flesta av er gillar,  något vars domännamn är ledigt och som uppfyller kriterierna ovan handlar det om att bejaka det nya och inse att ni kan fylla det med vad ni vill och förmår.  Det är inte säkert,  rent av otroligt,  att marknaden kommer att associera till den där elaka hunden vars smeknamn ni precis står i begrepp att döpa ert företag till.  Men det är heller inte självklart att succén är ett faktum för att namnet går att använda som verb.

Men en sak är säker – när ni lyckats och ni sitter där och solar er i framgångens och namnskyltens neonljus,  kommer du att se tillbaka på naming-processen som en av de roligaste och vid första anblicken flummigaste i hela varumärkesarbetet.

Kanske känner du dig till och med redo för ett kommunikationskoncept?

 

Helena Helsing Mork,  Concept Developer & Copywriter

helena.helsning.mork@grow.eu